virrpannna

Livet har verkligen förändrats sedan jag sist skrev... jag trodde att jag visste vad som komma skulle men hade nog ingen aning om att jag från den sekund prinsessan kom ut skulle få en helt ny livsuppgift.
Första veckan gick åt till att bara titta på henne, göra allt hon ville, hennes vilja är min lag... Micke och jag hann knappt prata med varann, vi gick i ngt sorts lyckorus.. när jag ser bilder av mig från dom första dagarna ser jag helt drogad och lycklig ut.


Trollet 1 dag gammal!

Idag är första dagen ensam hemma utan Micke, det var lite pirrigt igår kväll när vi gick och la oss, hur skall jag fixa det? Hinner jag äta? Hinner jag gå på toa?

Men konstigt nog, och jag förstår inte hur... fast vi inte har nån aning om hur man gör vissa saker, så går allt bara per automatik... det är som att man innerst inne vet exakt hur man skall ta hand om ett barn. Det är coolt. Vi blev verkligen mamma och pappa direkt hon kom ut, utan att vi har lustläst alla böcker man kan tänkas läsa så fixar vi det. Jag e lite stolt över oss :)



Vår dotter hon är en riktig dramaqueen, krokodiltårar utan dess lite, tycka synd om mig grymtningar. Hon är humoristisk.. jag kan inte annat än skratta åt henne trots att det är mitt i natten och jag är så trött att jag håller på att somna stående. Jag har försökt förklara för henne att en halvfinne aldrig kommer att vinna över helfinnen i envishet :) Micke är övertygad om att hon och jag kommer att ha hårda diskussioner under åren som kommer. Men som sagt, du är bara en halvfinne ;)



Vårt största problem just nu är; vad skall denna underbara varelse heta?? Vi har sagt vi måste hitta ett namn till henne före veckans slut.